Ja, med största sannolikhet, och det beror på att högre inkomst vanligen innebär högre konsumtion, och nästan all konsumtion medför utsläpp. Individer med högre inkomster tenderar att bo i större bostäder, äga extra boenden, förlita sig mer på biltransport och göra fler flygresor vilket medför höga utsläpp.
Samtidigt tenderar hushåll med högre inkomster ofta att betala mer för mer abstrakta värden såsom läge eller status. Man pratar ibland om “positionella varor” där rikare hushåll betalar mycket för hus på attraktiva lägen; köper dyra statusbilar, märkeskläder och “designad” heminredning. Själva utsläppen från sådana ”lyxiga” varor och tjänster kan i många fall antas vara jämförbara med mindre exklusiva alternativ, de rikare hushållen betalar alltså mer för lika mycket utsläpp. Den här lyxfaktorn bidrar till att göra relationen mellan inkomst och utsläpp mindre stark, men här finns en tydlig lucka i forskningen som vi hoppas kunna fylla.
Om författaren:
David Andersson
Postdoc, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Min forskning handlar ofta om hushållens (o)hållbara konsumtionsmönster och hur de skiljer sig mellan grupper. I min forskning har jag bland annat undersökt vilka faktorer som påverkar hushållens utsläpp av växthusgaser, om det finns en koppling mellan välbefinnande och växthusgasutsläpp, samt hur reboundeffekter skiljer sig mellan olika grupper med avseende på förmodade intentioner. Jag arbetar med att analysera hushållens konsumtionsmönster. Jag driver bolaget Svalna (www.svalna.se) som utvecklar och tillhandahåller tekniska lösningar och plattformar för att hjälpa människor och verksamheter att mäta och minska sitt klimatavtryck. Data från Svalnas app används i min och andras forskning. Jag har även grundat Kortspelet Klimatkoll (www.kortspeletklimatkoll.se)
+46 739 543 851