Konsumtionen av inredning och hemtextil i Sverige har genomgått en påfallande förändring under de senaste två decennierna. Sedan den ekonomiska krisen i början på 1990-talet har konsumtion av inredningsprylar utvecklats till en dynamisk marknad med hög tillväxt. Mellan 2006-2016 har sektorn ’inredning, hushållsartiklar, och underhåll’ varit ett av de snabbast växande konsumtionsområdena i Sverige med en tillväxt på 44%, vilket ligger långt över genomsnittstillväxten för samma period (23%). Utvecklingen skiljer sig därmed avsevärt från tiden före krisen, då sektorn genomgick tre decennier av tillväxt som låg under genomsnittstillväxten för all svensk konsumtion.
En rad faktorer kan förklara detta trendbrott. Förändringen började efter den allvarliga ekonomiska krisen som Sverige genomgick i början på 1990-talet. Då började bostadsmarknaden återhämta sig, först långsamt, och sedan med allt högre värdeökning. Samtidigt ökade antalet bostadsrätter och egna hem jämfört med hyresrätter, och låga räntor tillsammans med låg arbetslöshet ledde till en mer aktiv bostadsmarknad. Denna utveckling påverkade konsumtionsmönstren i Sverige på flera sätt. Bland annat utvecklades medielandskapet kring den allt mer aktiva och högt värderade bostadsmarknaden och ett flertal nya tidskrifter och TV-program etablerades som inriktade sig specifikt på inredning. Dessutom presenterades heminredning allt mer som en livsstil och identitetsskapande i marknadsföringen på hemmet. Sammantaget innebar detta en förändrad syn på hemmet, från en privat plats som sköttes framförallt av en kvinna i hemmet, till ett alltmer offentligt och identitetsskapande rum som engagerade alla i hemmet och som också fungerar som ett investeringsobjekt. Samtidigt bidrog utvecklingen av sociala medier till denna förändring.
Trots inredningskonsumtionens ökade betydelse för konsumenten och ekonomin i Sverige har sektorn fått relativt lite uppmärksamhet i forskningen kopplat till dess miljöpåverkan. Heminredningssektorns miljöpåverkan handlar om klimatpåverkan och luftföroreningar från produktion och transporter, kemikalieutsläpp, förbrukning av råvaror och vatten, en ökad avfallsmängd, med mera.
Hållbara konsumtionspraktiker inom inredningssektorn kan betecknas som nischer och kan inte sägas ha slagit igenom på den breda marknaden i Sverige. Även om t.ex. andrahandsmarknaden för inredning har fått mycket uppmärksamhet under senaste tiden är andelen av den totala marknaden mycket liten.1Samma gäller för reparation av inredningsprylar.3I andra fall går trenden faktiskt tvärtemot hållbara konsumtionsmönster. I samband med att hemmet har blivit en livsstilsfråga förändras inredningskonsumtion också mer och mer till att likna modebranschen med större betydelser för trender och säsonger. Dessutom blir det vanligare med individuell ägande före delad användning. Bland annat har det under det senaste decenniet skett en minskning av tillgången till tvättstugor i nybyggda flerbostadshus och istället har det blivit vanligare att varje hushåll har en egen tvättmaskin.
Den här texten är i huvudsak hämtad frÃ¥n vÃ¥r rapport ”Att inreda hÃ¥llbart”. Läs den här.
Senaste nyheterna om inredning
Listan: så gör vi hållbar konsumtion mainstream
En ny rapport presenterar 62 möjliga lösningar för att skapa en mer hållbar konsumtion. Det handlar om alltifrån att sätta krav på prylars på reparerbarhet, införa flygrätter, till att beskatta ohållbar mat. Trots att hållbar konsumtion kräver mer än att individer...
TÃ¥gturné – en forskningskonferens pÃ¥ räls
Sveriges största forskningsprogram om hållbar konsumtion presenterade sina resultat under en tre dagars tågturné runt om i landet. Under 25-27 april 2022 åkte Mistra Sustainable Consumption Stockholm-Lund (25 april), Lund-Falkenberg, Falkenberg-Göteborg (26 april)...
Ny rapport: fem styrmedel som kan leda bort från slit-och-slängsamhället
Sverige har tagit täten inom många miljöpolitiska områden, men på när det gäller konsumtionen av "prylar" sackar vi efter. Så vad skulle politiker kunna göra för att omställningen till hållbar konsumtion ska gå snabbare? En ny studie visar förslag på fem lovande...
Långsiktighet får delningsplattformar att ta sig igenom covid-19-krisen
När covid-19-pandemin lamslog samhället och satte företag och organisationer i en knivig sits hittade delningsplattformar, såsom Uber, Airbnb och Karma, nya sätt att överleva. En ny studie visar hur de tar sig igenom krisen. Precis som resten av samhället har...
Publikationer inom heminredning
2022
Köpen du returnerar hamnar på soptippen. Aftonbladet Miscellaneous
2022.
2022, ISBN: 978-91-87357-79-4.
Potentials and consequences of altered consumption practices Technical Report
2022, ISBN: 978-91-8040-178-4.
62 sätt att möjliggöra hållbar konsumtion Technical Report
2022, ISBN: 978-91-8040-202-6.
Communicating access-based business models: Company framings of home furnishings rental Journal Article
In: Cleaner and Responsible Consumption, vol. 4, 2022.
Avveckla köp-och-slängsamhället - Fem politiska styrmedel för ökad livslängd hos konsumentprodukter Technical Report
no. 1:12, 2022, ISBN: 978-91-88041-38-8.
Moving away from the throwaway society - Five policy instruments for extending the life of consumer durables Technical Report
2022, ISBN: 978-91-88041-39-5.
2021
Våra prylar måste gå att reparera och återbruka. Aftonbladet Miscellaneous
2021.
Shifting expenditure on food, holidays, and furnishings could lower greenhouse gas emissions by almost 40% Journal Article
In: Journal of Industrial Ecology, 2021.
Business models for sustainable consumption Technical Report
2021, ISBN: 978-91-7873-789-5.
Ã…rsrapport 2020 Periodical
2021, visited: 03.05.2021.
Exploring barriers to implementing product-service systems for home furnishings Journal Article
In: Journal of Cleaner Production, vol. 295, 2021.
2020
Circular Economy in Home Textiles: Motivations of IKEA Consumers in Sweden Journal Article
In: Sustainability, 2020.
Ã…rsrapport 2019 Periodical
2020, visited: 30.03.2020.
2019
Att inreda hållbart? En kartläggning av vad hållbar heminredning kan innebära Technical Report
2019, ISBN: 978-91-7873-130-5.
      |