Livestreamades den 15 april, 2020, kl.15-17
Liveproduktion: Flowpix
Om webbinariet
Allt fler företag lovar att deras verksamhet ska bli koldioxid- eller klimatneutral. Många framställer redan nu sina produkter som koldioxidneutrala, klimatpositiva eller med ”nettonollutsläpp” då de kompenserar för produkternas utsläpp.
Men allt mer kritik mot de traditionella sätten att klimatkompensera förs dock fram. Dagens Nyheter har under hösten publicerat en artikelserie som bland annat visar på stora risker och väldigt liten effekt.
Samtidigt börjar en marknad för negativa utsläpp växa fram, där företag och individer kan betala för att ta bort utsläpp från atmosfären med nya metoder. Vad betyder koldioxidneutralitet? Är det ett sätt att göra konsumtionen hållbar eller bara ett sätt att köpa sig fri från ansvar?
I PANELEN:
Avdelningschef Handla Miljövänligt, Svenska Naturskyddsföreningen
Docent fysisk resursteori, Chalmers, Mistra Sustainable Consumption
En av grundarna till Puro.earth, ett företag som hjälper andra företag att certifiera och bedriva handel med sina negativa utsläpp.
Information- och hållbarhetschef på MAX Burgers
Skoglig doktor, senior rådgivare FutureVistas, tidigare generaldirektör för CIFOR, Centre for International Forestry Research
Tid: 15 april, 2020, kl 15-17, Plats: Online, sänds live från Open lab, KTH, Värd: Robert Höglund, ledamot i styrelsen för Mistra Sustainable Consumption
Läs mer här: https://invajo.com/l/AAmgytYAjC
Kan någon paneldeltagare förklara skillnaden på den långsamma, geologiska kolcykeln med omloppstider på miljontals år, och den snabba kolcykeln mellan atmosfär, hydrosfär och biosfär med mycket snabbare omloppstider? Utsläppt fossilt ”svart” kol kan ej kompenseras med inbindning i träd, sk. ”grönt kol”, det går inte att garantera att det inte kommer ut i atmosfären igen.
Artikkeln i Nature beskriver det ganska väl hur kolen flyttas mellan litosphere, hydrospere och bisphere. https://www.nature.com/articles/s41586-019-1681-6
Tack!
Fråga till Max: att göra biogas av allt matavfall från restaurangerna, och köra era fordon på, varför gör ni inte det? Att göra biogas kan vara klimatpositivt på riktigt, dels genom att minska använding av andra drivmedel, dels genom att man kan hindra metanutsläpp eftersom man förbränennr det (som drivmedel) istället för att det ska släppas ut. Idag sorterar inte Max matavfallet på restautrangerna, väl?
Tomas. MAX har återvunnit begagnad frityrolja sedan 70-talet. Först blev det tvål men sedan 2009 främst biodiesel. Vi har idag ett matsvinn i våra egna interna processer på under 1 % vilket betyder att det trots allt inte blir så stora mängder.
Mvh Kaj
Det finns ju fler sätt att klimatkompensera på än skogsplantering, nämligen klimatprojekt för förnybar energi (biomassa, biogas, vind, vatten, sol etc.). Dessa projekt har ju en direkt påverkan i form av reducerade utsläpp i utvecklingsländer där det finns en stor del fossil energi. CO2 bindningen i trädprojekt sker ju först om ett par år. Det blir alltså en laggning. Så är inte fallet med projekt för förnybar energi. Hur ser ni på det?
De utsläpp som har undvikits behöver ju heller inte bindas i form av träd.
Tack för frågan Jens! Se svar i slutdelen av seminariet. / Jonatan, Mistra SC
Kommentar på additionalitet:
Alla verkar tro att additionalitet är en exakt vetenskap. Det är det ju inte, utan mer en metod för att försöka skilja på projekt som gör nytta och de som uppenbart inte gör det. Som i varje system så är detta inte perfekt, men det finns åtminstone ett underliggande förhållningssätt och en strukturerad metod. Vad är alternativet? Att helt bortse från additionalitetskonceptet. Det kan ju ingen rimligen förespråka.
EU utredning: “Only 2% of the CER-projects have a high likelihood of ensuring that emission reductions are additional and are not over-estimated.” https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/ets/docs/clean_dev_mechanism_en.pdf
Krav på additionality leder till att icke-ekonomiska projekt får (statlig)stöd. Puro.earth utgår från en 2050 världsbild, där all carbon removal business är lönsamt och ekonomiskt. Vägen till lönsamt business kräver att kunden betalar en rejäl pris för carbon-removal-tjänsten. Entreprenören når lönsamheten genom att bli bättre och effektivare på det han gör genom åren. Alla år med förlust måste han finansiera med lån eller investeringar och dessa kan vara green bonds, statsbidrag eller annan form av aktiekapital. Till slut måste han kunna göra vinst på det priset som kunder betalar för negativa utsläpp. Och det är priset som Puro möjliggör med handel av CORCs.
Om det viktigaste steget för att minska klimatpåverkan är att undvika, kan marknadsföring som hävdar att produkten är klimatpositiv leda till ökad konsumtion mer klimatintensiva? Exempelvis, om en kötthamburgare beskrivs som klimatpositiv köper konsumenten den istället för en vegetarisk hamburgare.
Tack för frågan. Se svar i slutdelen av seminariet. / Jonatan, Mistra SC.
Hej,
Är det bättre att ett företag (exempelvis ett modeföretag) köper sig till att bli klimatneutrala än att inte göra det?
Tack för frågan. Hela panelen fick svara ja och nej på denna fråga, se deras svar i seminariet. / Jonatan, Mistra SC.
Tänker att det är en viss skillnad på klimatkompensationsprojekt som genomförs i Sverige – som kanske är enklare att följa upp och göra mer socialt hållbara – jämfört med i andra (fattigare) länder, hur ser ni på det?
Tack för frågan. Se svar i slutdelen av seminariet. / Jonatan, Mistra SC.
Behöver man inte fundera på vad kompenserande åtgärderna räcker till – behöver de inte tingas för de utsläpp vi inte kan komma åt? Typ utsläpp i jordbrukssektorn. För de räcker väl inte till hur mycket som helst.
Kommentar:
Klimatkompensation = Klimatfinansiering
Utan pengarna från kompensationen skulle inte klimatprojekten i utvecklings- och tröskelländer bli av. Pengarna möjliggör ex. biomassaprojekt för förnybar energi inom exempelvis stärkelseproduktion i Vietnam.
En rad andra klimatprojekt möjliggörs också.
Avslutningsvis: Kompensation skall ju ses som komplement till företagens interna klimatåtgärder.
Puros upplägg verkar väldigt intressant. Hur gör man för att investera som privatperson? Vilka fler plattformar för detta?
Puro.earth levererar Carbon removal credits CORCs till företag, som sen säljer vidare till privatpersoner. Du kan kontakta följande återförsäljare: Chooose.today nordicoffset.fi market.southpole.com zeromission.se
Vad är det som gör att man inte kan komma under 3 ton i utsläpp även om man ”späker” sig själv?
Tack för frågan. Den togs upp i slutdelen av seminariet. / Jonatan, Mistra SC.
Hej! Vill bara tipsa om att vi på Konsumentverket har information om miljöpåståenden i reklam, se länk nedan. Där finns även en nyproducerad film på 4 min som tydliggör vad man som företagare måste tänka på
https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/miljopastaenden-i-reklam/
Det finns inget motsatsförhållande mellan egna åtgärder och kompensation, man kan lägga pengar på båda! Bra att sätta ett internt pris på CO2 och företag och privatpersoner som kompenserar minskar ofta sina utsläpp.
Det är mycket vettigt att det är billigare att klimatkompensera genom projekt i utvecklingsländer, de behöver stöd i omställningen och i Sverige är det svårt och dyrt att minska utsläppen. Jag ser inga problem i detta så länge man främjar lokalbefolkningens behov.
Till Max: klimatpositiv, jag ser en risk att uttrycket av konsument kan tolkas som att ju fler burgare jag äter desto BÄTTRE är det för klimatet. Menar ni att det är så, att det är bättre för klimatet ju mer burgare jag konsumerar?
Emma. Vi alla behöver äta. Vi menar att det bästa är att först äta en burgare med låg klimatpåverkan och sedan binda 110 % av de utsläppen. Klimatpositiv är en samling kriterier som finns samlade på clipop.org och som är en spegling av IPCC:s definition av Net Negative Emissions. Dvs “A situation of net negative emissions is achieved when, as result of human activities, more greenhouse gases are removed from the atmosphere than are emitted into it.”. Risken finns alltid att detta kan misstolkas men jag tror inte risken är större än till exempel för märkningen ”Bra miljöval” som ju kan tolkas som att den är bra för miljön. Vi ser att våra gäster fortsätter att kraftigt öka den köpta andelen burgare med låg klimatpåverkan så våra siffror indikerar att om förvirringen finns så bör den vara ganska liten. Det är viktigt att påpeka att i konceptet klimatpositiv ingår också att minska påverkan i linje med FN:s 1,5-graders mål.
MVH Kaj
Tack för ett intressant seminarium!
Tack för att du tittade! / Jonatan, Mistra Sustainable Consumtion
Var kan man hitta den information om medelsvenskens konsumtion och dess klimatavtryck som Kaj refererade till? Finns det andra källor som är bra?
Gustaf. Jag föreslår att du tittar på klimatkalkylatorn.se som hjälper dig att rälkna hyfsat rätt. Det finns även andra kalkylatorer som t ex Svalna.se och Klimatkontot.
MVH
Kaj