När vi ställer om till en mer hållbar konsumtion ger det inte bara en direkt effekt på klimatet. Det kan också ge sidoeffekter som ringar på vattnet, så kallade andra ordningens miljöeffekter. En ny rapport beskriver hur de kan se ut.
Om du börjar leva enklare och handla mindre kan du få tid över till något annat. Om du börjar köpa mer begagnat eller hyra saker får du mer pengar över. Frågan är då hur du använder tiden och pengarna. Gör du något som är bra för klimatet eller inte? Detta undersöks i en ny studie där hushåll som på olika sätt försöker leva mer hållbart intervjuas, för att identifiera risker för andra ordningens miljöeffekter.
Skapar mer konsumtion
En sidoeffekt som kan ge ökad miljöpåverkan är att en del ”hållbara” praktiker kan skapa behov av mer konsumtion, för att det behövs en viss sorts utrustning. Till exempel har hushållet som övergått till vegetarisk kost köpt mer köksredskap. Förändrade praktiker kan också ändra vad vi lägger vår tid på, eller hur vi använder ytor. Två intervjuade hushåll beskriver att de tittar på mindre TV när de börjat laga mat från grunden, några andra planerar att gå ner i arbetstid för att odla tillsammans.
Men hur stor den totala miljönyttan för hållbar konsumtion blir om andra ordningens effekter räknas med är ännu outforskat. Denna rapport visar både på risker och möjligheter och är ett första steg. Men mer kvantitativ forskning är på gång inom programmet.
– Åtgärder för hållbar konsumtion riskerar att inte göra så gott som man trodde eller till och med leda till att det blir sämre, om man inte tänker på helheten. Därför är det viktigt att ha ett större samhällsperspektiv och inte tro att en viss typ av konsumtion sker i ett vacuum. Vår studie är ett första försök att närma sig detta, säger Hanna Eggestrand vid KTH, en av forskarna bakom studien.
FAKTA:
Vad hushållen lägger pengarna på efter att de ställt om kallas ekonomisk rebound-, eller rekyleffekt. Om du väljer att flyga mer blir det dåligt för klimatet, det kanske till och med blir sämre än om man inte hade gjort något alls. Detta kallas Jevons-paradoxen.
Det finns andra typer av rebound som ”rumsrebound”; att minska vår konsumtion kan till exempel minska behovet av köpgallerior. Mer storskaliga reboundeffekter som kan påverka hela samhället kan till exempel ske om många slutar flyga, då uppstår behov av annan infrastruktur.
RAPPORTEN:
LÄS HELA RAPPORTEN ”ANDRA ORDNINGENS MILJÖEFFEKTER” HÄR.
Kontakt:
Hanna Eggestrand
Forskare KTH
hannaegg@kth.se
08 790 86 12
Åsa Svenfelt
Docent, Strategiska hållbarhetsstudier KTH
asa.svenfelt@abe.kth.se
087908818
Jonatan Järbel
Kommunikatör
+46 8 790 68 48
jarbel@kth.se
Trackbacks/Pingbacks