Sverige har tagit täten inom många miljöpolitiska områden, men på när det gäller konsumtionen av ”prylar” sackar vi efter. Så vad skulle politiker kunna göra för att omställningen till hållbar konsumtion ska gå snabbare? En ny studie visar förslag på fem lovande idéer.
Rapporten är skriven av bland andra Carl Dalhammar vid Chalmers och Oksana Mont vid Lunds universitet och fokuserar på hur livslängden kan öka hos så kallade ”sällanköpsvaror”. Med det menas varor vi köper mindre regelbundet än till exempel mat, såsom vitvaror, möbler, hemelektronik och textilier.
Tre av förslagen är cirkulära lösningar som ska minska ny konsumtion genom att underlätta för reparationer. Det handlar om att införa reparationscheckar och reparationsfonder, sätta en miniminivå på varors reparerbarhet och informera konsumenter om hur länge en vara förväntas hålla samt hur enkelt den går att reparera.
De två sista förslagen är att förbjuda att oanvända varor slängs och att varors livslängd begränsas genom att medvetet bygga in ett åldrande i produkten. Det har visat sig att vissa företag ägnar sig åt detta för att stimulera ny konsumtion och inte urholka marknaden.
Intressanta exempel finns i Europa
För vissa av förslagen är de praktiska exemplen få och effekterna osäkra, men andra har testats på flera håll i Europa. I Wien infördes systemet med reparationscheckar år 2020, där konsumenterna får en skattefinansierad check som ger rabatt när de reparerar sina ägodelar. Det gav goda resultat redan första året, med 8000 reparationer.
I Frankrike ska samma system prövas men finansieras med reparationsfonder i stället för skatter, som en form av producentansvar. Fondpengarna kommer då att komma ifrån tillverkarna som betalar extra för de nya varor de sätter på marknaden. Dessa exempel kan ge viktiga lärdomar om Sverige vill utforma liknande system, menar rapportens författare.
Isabel Nilsson Alarcon
KONTAKT:
Jörgen Larsson, forskare Chalmers
jorgen.larsson@chalmers.se
0708 – 833370
