De flesta är överens om att vi behöver ställa om till en mer cirkulär ekonomi, men hur kan det se ut i praktiken? Ny forskning visar vad reparationsrörelsen kan göra.
I en ny studie utforskar Karin Bradley, forskare vid KTH och Ola Persson, doktorand vid KTH vem som sitter på kunskap och verktyg för att utföra reparationer och därmed har makten och rätten att reparera. Idag är det vanligt att företag och oberoende reparatörer är de som underhåller och reparerar dina prylar. Avtal där service ingår i erbjudandet förekommer också och kan vara en väg till ökade reparationer. Samtidigt låser detta konsumenten i serviceavtal och prenumerationer med ökande priser och begränsar konsumenten i vad den själv kan göra för att reparera och modifiera sina produkter.
Fyller sociala funktioner
Ett alternativ för att göra reparationer mer tillgängligt kan vara gör-det-själv-reparationsverkstäder såsom Fixoteken i Göteborg. Dessa bidrar inte bara till ökat återbruk utan fyller också viktiga sociala funktioner. Verkstäderna blir sociala mötesplatser där man samlas för att dela verktyg eller utbyta färdigheter och kunskaper.
Gemensamhetsreparationer handlar givetvis om att laga trasiga prylar i stället för att kasta dem, men också att knyta band till andra och göra saker tillsammans.
Viktigt att inte adresseras som konsument
– Vi trodde kanske att det skulle vara mer politiskt engagemang på reparationsverkstäderna kring frågor om ”rätten-att-reparera” men så var det inte riktigt, säger Karin Bradley. Det som var slående var snarare hur socialt inkluderande dessa platser är och hur de är viktiga för att bygga sociala gemenskaper där man inte adresseras som konsument, fortsätter hon.
Resultaten från studien är särskilt intressanta för kommuner som vill hitta synergier mellan social inkludering och cirkulär ekonomi, säger Karin Bradley.
– De är också intressanta för de som jobbar med cirkulär ekonomi inom näringslivet, politiken eller civilsamhället.
STUDIEN:
Läs hela studien Community repair in the circular economy – fixing more than stuff här.
FILM:
KONTAKT:
Karin Bradley,
Universitetslektor, Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH
karin.bradley@abe.kth.se
+46 879 085 91
