Miljöpolitiska styrmedel riskerar att inte införas om medborgare är alltför negativt inställda till dem. Att utforma styrmedel som är accepterade av allmänheten är en avvägning mellan bland annat ett styrmedels effektivitet, kostnad för individen och rättvis fördelning av kostnaden mellan samhällsgrupper.
Människor är ofta mer positiva till informationsbaserade styrmedel än exempelvis skatter. Men informationsbaserade styrmedel är generellt sett mindre effektiva. Ibland är medborgare inte fullt informerade om det samhällsproblem som ett styrmedel ska åtgärda. Då kan acceptansen öka genom att informera medborgare om problemet. Detta kan vara ett argument för att införa informations-styrmedel innan eller samtidigt som andra, mer effektiva, styrmedel.
Överlag tenderar människor att vara mer positivt inställda till ett styrmedel när de upplever att det är
effektivt, när kostnaderna upplevs låga samt när de inte drabbar olika samhällsgrupper orättvist. Många underskattar dock hur effektiva skatter kan vara. Samtidigt underskattar de samhällskostnaden av subventioner, som att nya bidrag förutsätter att pengarna tas in via skatter. Detta kan vara en förklaring till varför människor tenderar att vara mindre positivt inställda till skatter. Acceptans för skatter och regleringar kan öka om effektiviteten kommuniceras till medborgare.
Läs mer: What explains public support for climate policies?
Meta-analyses of fifteen determinants of public opinion about climate change taxes and laws
Om författaren:
Emma Ejelöv
Postdoc, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Chalmers, Göteborg
Min forskning handlar om design och acceptans av miljöpolitiska styrmedel, framförallt styrmedel som rör hållbar matkonsumtion. Metodologiskt ligger mitt forskningsfokus på experiment.
ejelov@chalmers.se
